måndag 16 juni 2008

Jag är stolt men mest arg och lite glad


Jag är stolt över att jag fick ur mig allt jag ville ha sagt och all skit som legat och grott.
Jag är stolt över att jag blev förbannad och nästan skrek.
Jag är stolt över att jag vet att jag inget gjort för att förtjäna det.
Jag är stolt över att jag inte kröp.

Jag är inte stolt över att jag läste hans privata meddelanden. Igen.

Jag är arg och sviken och helt utmattad.
Jag hatar att vara svartsjuk.
Jag hatar att min svartsjuka hade rätt.
Jag hatar att känna mig snål och missunsam och sur.

Jag är glad att det inte var något värre för det här går att gå vidare från.
Jag är glad att vara här.
Jag är glad att han älskar mig.

8 kommentarer:

  1. Helena-Rutan: Det är sånt som händer...tydligen:/

    SvaraRadera
  2. Svartsjuka är tyngande.., speciellt när den visar sig vara befogad.
    Hoppas det är bra nu och att det hjälpte att bli arg.., osv..

    SvaraRadera
  3. TruckerElin: Jo det var bra att jag blev arg. Annars stänger jag lätt inne för mycket. Nu finns det en chans att det kan bli bra i alla fall.

    SvaraRadera
  4. Gumman...
    Jag vill krama dig NUUUU!!!!

    SvaraRadera
  5. Emms: Som vi redan vet, män är svin. Fy fan vad jag blev arg..*kraam*

    SvaraRadera
  6. äh, privatliv är överreklamerat, så det är inte du som ska vara ostolt över att du läst nåt privat, det är as som ska skämmas för att de varit as!
    Har en polare som läste sin pojkväns dagbok där han yrade om hur mycket han saknade sitt ex. man kan säga att den teatern som utspelade sig då var inte att leka med, men idag garvar vi bara åt att hon kanske gav honom men för livet. så det som inte dödar, det härdar.

    och förövrigt har jag sett vuxna män bete sig som värsta dramaqueens. på min föreningsstämma igår ;)

    SvaraRadera
  7. Leopardia: Jag tycker på ett sätt att syftet gagnar medlen här eller hur man nu säger. Jag hade ju rätt liksom. Men usch och fy...

    SvaraRadera